FANG

Fang2-beskuren

Som ukulist har jag haft förmånen att träffa många intressanta människor. En av de mest besynnerliga personligheter jag träffat var Fang. Redan namnet är en historia i sig. Fang betyder huggtand på engelska. Men tvärtemot vad man kanske kunde tro var Fang inget smeknamn eller öknamn. Fang var Fangs namn. Inte hans förnamn eller efternamn utan hans enda namn. Fang.

Namnet var taget naturligtvis. Och Fang fick kämpa med myndigheterna för att få ha det som enda namn. Men de som tvivlade på att han hette Fang, och bara Fang, fick se hans pass eller körkort.

Fang bodde ensam. Eller ensam och ensam. Han hade omkring 100 fåglar i sin bostad. En del av den var en enda stor voljär. När han flyttade in hade värden sagt att det inte var tillåtet att ha hundar och katter i lägenheten. Fåglar nämdes aldrig.

En film om Fang av Marlene Schiött Rasmussen. Fang är själv speaker. Filmen visades på Channel 4, 2009. Den har tydligen också visats på flera kortfilmsfestivalen och vunnit priser. (Edit: Filmen har nu försetts med lösenordsskydd. Varför vet jag inte. Det är synd för den är sevärd).

Första gången jag träffade Fang var på en träff med SOUP (North London Chapter) i klubbens vanliga lokal the Old Drill Hall i Enfield. Jag tog den här bilden av Fang och min kompis Phil utanför lokalen.

Fang1

På Fangs krycka fanns ett hölster med en leksakspistol. I ett av hans öron hängde, som ett örhänge, hans bortgångna mammas (eller var det pappas?) lösgom! Men trots sitt excentriska yttre var Fang lättillgänglig och öppen. När man pratat en stund med honom insåg man att han var både intelligent och allmänbildad.

Hans intellekt var också påtagligt rörligt. Att uppmana Fang att “tänka utanför boxen” hade varit en överloppsgärning. Det är tveksamt om hans tankar någonsin befunnit sig i någon box.

Jag gav Fang mitt visitkort och sa att om han hade vägarna till Stockholm var han välkommen att bo hos mig. Jag blev lite förvånad när Fang tog fram sitt visitkort och gav mig i utbyte. Jag hade inte räknat med att han höll sig med visitkort.

IMG_8919

Han förklarade naturligtvis vad en chronosynclasticfundibulist var. Men jag måste medge att jag glömt vad det var. “Futue te ipsum” är värt att slå upp.

Men när vi träffades nästa gång var hans säregna personlighet fullt utblommad. Det var på en ukuleleträff i den lilla orten Hollesley i Suffolk. Utanför tältet där musikframträdandena ägde rum låg Fang och spelade död. Ihärdigt och uthålligt, får man säga. Han låg säker där i flera timmar utan att svara på tilltal och knappt ens reagera på smärta. Så vitt jag vet erbjöd han aldrig någon förklaring till sitt beteende och deltog sen utan att med ett ord beröra det inträffade.

Något år senare i Hollesley hade Fang med sig en xylofon och stod i öppningen till tältet och ackompanjerade, oombedd, musikerna på scen. Men han gjorde det bra.

Men Fang var inte bara en säregen personlighet. Han var en duktig ukulist också.

Fang dog i november 2014. Plötsligt och utan förvarning och utan släktingar. Hans vänner städade ur lägenheten, hittade nya hem åt hans fåglar och ordnade med begravningen. Det hölls en minnsesstund och dracks gravöl. Och det spelades ukulele. Till och med vid gravsättningen. A good send off.

Fang-begravning

Gode vännen Phil gjorde ett programblad som pryddes av en bild som togs några år tidigare av fotografen Graham Tott. Jag trodde det var en plastfisk Fang hade i munnen på bilden. Men nu när jag letade efter den lärde jag mig att det var en äkta, färsk Red Snapper. Bilden blev hur som helst bra.

Fang-fisk

Fang gjorde sig ofta bra på bild. Här är ytterligare några exempel.

Fang3

Fang 5

Men nu blir det inga fler bilder av Fang. Bara minnen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *