Sportlovsveckan 2001 stod för dörren. Barnen var små, så jag insåg att kvällarna skulle tillbringas i den hyrda stugan utan mycket att göra. För att ha något att fördriva tiden med köpte jag en ukulele och en självlärobok på vägen hem från jobbet. En Brüko No 4 i lönn med  välvd baksida och Thomas Allanders “Stora Ukuleleboken” hos Gottrid Johanssons Eftr som då fortfarande låg i gamla stan.

Av något skäl utnämnde jag inför familjen veckan i fjällen till “Internationella ukuleleveckan”. Vid veckans slut kunde jag hjälpligt plinka “Kaffe och bullar gör mig glad”. Familjen var förvånande överseende.